Förlåt
Friends, Frustration October 12th, 2007För ett par veckor sedan skrev Christopher i kommentarerna till en av mina poster följande:
Alla frågar mig “Vad ska de göra därnere? Hur ska de försörja sig?” och jag vet inte exakt vad jag ska svara. Så skriv gärna lite om det.
Varpå jag svarade:
Jag har redan svarar på dom frågorna i mer än ett halvårs tid, om och om igen. På sista frågan kan du ju alltid säga “det har du inte med att göra”...
Christopher påpekade i ett annat sammanhang mejlledes, helt korrekt, att när han ställer en genuint ärlig fråga hoppas man inte på att få den typen av avvisande svar. Min irritation över frågorna, som för övrigt ingen av dom som läser min blogg har tagit upp, är den tydliga undertonen av “hur i allsin dar ska ni klara av det här?”.
Christopher och alla andra av mina vänner har bara varit postiva och glada för vårt sjumilakliv till Australien, så det var ingen av er jag var arg på.
Christopher, eftersom jag lät min frustration gå ut över dig “offentligt” så ber jag också om ursäkt offentligt. Förlåt!
October 12th, 2007 at 7:25
Och Peter, jag svarar offentligt, att ursäkten godtages gladeligen.
Och jag kan också lova att de människorna som faktiskt har frågat med ovan nämnda (som jag vet av egen erfarenhet är en extremt iriterande) underton, har jag svarat: “Båda har bott utomlands innan. Jag tror inte de skulle åka om det inte visste vad de gjorde.”
November 5th, 2007 at 2:24
Såja, inte vara osams. Dårar. Wenner är bättre. Fick ditt fina handskrivna brev min herre, ska svara på det så fort jag får tebax mitt nät hemma ( sukkuriver detta från jobbets nät ). Det var ett roligt brev i alla fall, jag skrattade mycket. Som att läsa en blodig novell stundom :).
November 5th, 2007 at 3:00
Halloj på er
Lars läste upp ert vykort över telefonen just, tackar så mycket. Hade ju hört genom Quintan att ni hade dragit till Australien vilket glädjer mig mycket. Det hade ju varit surt om ni inte kommit iväg när ni hade flyttat ifrån era trevliga grannar och allt.
Vi slog till och köpte ett hus istället, vi kom inte längre än ett stenkast till Kålltorp – men vi är väldigt lyckliga.
Ni får en stående inbjdan att komma hem till oss på middag när ni har utforskat världen tillräckligt och kommer hem igen. Bagaregårdsskolan rekommenderas för Ossians del om ni har tänkt att flytta tillbacka till vårt trevliga område när ni landat i SV igen.
Hälsa Nemo omni hittar honom!
Kram Karin, Lars, Ingrid och Majken