Bara tre dagar efter premiären såg jag King Kong i Biopalatsets största salong, som för övrigt var märkligt tom. Det var lite mer än halvfullt. Nåja, filmen var bra. Det är svårt att ge en rättvis bild av den efter all hype som omgett den, men jag ska försöka.
Plus
Skull Island Helt perfekt. Precis så vacker, skräckinjagande och mystisk som jag hade hoppats på. Stenruinerna fick mig att tänka på H.P. Lovecraft och efter att ha sett infödingarna go Cannibal Holocaust on their ass förstärktes den känslan än mer!
Kong Han lever! Jag trodde aldrig att det skulle vara möjligt att göra en så verklighetstrogen apa, men fel hade jag!
Minus
Blue Screen Enligt Weta, som gjort specialeffekterna, är det fler f/x i King Kong än i alla Sagan om ringen-filmerna — sammanlagt. Jag kan förstå att arbetsbördan varit enorm, men det uräktar inte att jag upprepade gånger klart och tydligt ser att skådespelare är frilagda från bakgrunden. Det uräktar inte att under större delen av flykten undan de skenande dinosarna, så syns det igen att skådespelarna inte är där. Samma sak med “spindelgrottan”. Där står Jack Driscoll och låtsasslåss mot CGI-insekter, och det syns så in i norden tydligt! Åååhhh!
*Äckliga insekter* Jag har bara väldigt svårt för enorma… krälande… insekter.
Slutstriden på Empire State Building Jag är höjdrädd.
Gå och se filmen om du är ute efter en spektakulär äventyrsfilm i tre timmar, menförvänta dig inget mästerverk.
Till sist, hur är det möjligt att filmen Sandrew visar bara efter ett par dagar visar synliga repor?
Kanske reporna är avsiktligt inlagda i filmen, för en gammaldags touch?
Fan, där var du snabb!
Min RSS-aggregator ger mig makt…
Skruttmakt…